Till

Högsta domstolen

Avd 1

 

 

 

Mål nr B 2673-06, Rotel 12

Liljeström ./. Riksåklagaren ang. medhjälp till hets mot folkgrupp

I enlighet med föreläggande härom anföres följande.

 

Hemsida

Liljeström är ansvarig för hemsidan med adress: www.bibeltemplet.net.

 

Syfte

Å hemsidan framgår rubriken "LÄRJUNGASKAP i Ändens Tid".

med underrubriken "Webbtidskrift för Urkristen Tro och Väckelse"

Denna Webbtidskrift ersatte 1998 en av Liljeström tidigare driven tidskrift vilken utgavs i pappersform från 1985.

Webbtidskriften har en mycket begränsad faktisk spridning.

Liljeströms syfte med webbtidskriften är följaktligen enkelt uttryckt att människor skall komma till tro genom frälsning. Liljeström utövar genom denna hemsida enskilt sina grundlagsskyddade rättigheter och "predikar" enskilt sitt budskap å hemsidan.

 

Synd och frälsning enligt urkristen tro

Bibelns utgångspunkt är - som bekant - att människan har brutit mot Guds lag - syndat - och därför förlorat gemenskap med Gud. Konsekvensen härav är kravet på försoning med Gud, genom blodsoffer och död. Detta tillgodoseddes, före Jesu död på korset, enligt gamla testamentets beskrivningar, och därmed judisk tradition, i enskilda fallet med blodsoffer. Genom Jesu död på korset och därigenom blodsoffret av Jesus, vilken inte förtjänade döden då han var syndfri, åstadkoms, enligt nya testamentet, en försoning med Gud. Genom Guds nåd kan den enskilde vilken tror på Jesus, alltså inte genom blodsoffer enligt gamla testamentet, härigenom tillgodoräkna sig Jesu försoning på korset och därigenom undgå straffet för synd, döden och upprätta gemenskap med skaparen.

Med anledning av frågeställningar från läsare och med ambitionen av att presentera en helhetssyn med utgångspunkt i bibeln besvarar Liljeström frågor i olika ämnen.

 

Sexualitet och sexualmoral

Efter det att hemsidan funnits i cirka ett år och med anledning av fokuseringen i samhället å sexualitet har en av flera sidorubriker blivit ämnet sexualmoral innefattande särskild information om homosexualitet.

 

Homosexualitet

Homosexualitet är inte ett modernt fenomen, men har de senaste årtionden uppmärksammats av psykologer, medicinska experter, teologer, jurister och andra. Eftersom västvärlden traditionellt har präglats av en "kristen grundsyn" så har homosexuella inte varit ett område där åsikterna gått isär.

Liljeströms kommentarer är en utläggning av en kristen syn på homosexualitet utifrån en bokstavstrogen tolkning av Bibeln. Härvid är att märka att det i sammanhanget väl framgår att bibeln är hans utgångspunkt och att allt som förekommer på hemsidan har denna urkund som utgångspunkt. Se jämväl bl a bilaga 3 till tingsrättens dom sid. "30, 31, 36 och 37", även de delar vilka tingsrätten ej har markerat.

Homosexualitet skall numera - i vart fall om man vill vara politiskt korrekt - anses vara en lika normal livshållning, ibland sannare och djupare, än den heterosexuella livshållningen.

 

Gamla Testamentets syn på homosexualitet

Det finns två grundläggande samlingar av texter i gamla testamentet (GT) som bestämmer GT:s syn på homosexualitet.

Den första gruppen av texter består av berättelsen i Första Moseboken om hur mannen och kvinnan skapas och hur de två institutionerna äktenskapet och familjen inrättas

1 Mos 1:26-28 och 1 Mos 2:18-24

Denna berättelse är placerad i början av människans historia och gör att ordningen och normen för mänsklighetens fortlevnad fastslås; nämligen att den baseras på äktenskapet och familjen.

Den andra gruppen av texter utgörs av sammanhang av att olika folkslag har vänt sig bort från kunskapen om Skaparen, Gud, och hans ordning och att de har perverterat hans bestämmelser, 1 Mos 18:20, 1 Mos 19:1-5, 3 Mos 18:22-30 och 3 Mos 20:13-16.

Det kan konstateras att den hebreiska, judiska, motviljan mot homosexualitet och att man enbart accepterar heterosexuella förhållanden baseras på att man anser att Gud skapat människan som man och kvinna, för att man skall komplettera varandra fysiskt, känslomässigt, mentalt och andligt och att äktenskapet är en monogam institution samt tanken om att Guds välsignelse är kopplad till barn som en gåva.

 

Nya testamentets syn på homosexualitet

Nya testamentets syn på homosexualitet såsom något onaturligt framgår bl a av avsnitten i Rom 1: 21-28, 1Kor 6:9-10 och 1 Tim 1:9-10.

Enligt Liljeström så har den kristna tron genom Jesu verk - enligt Bibelns nya testamente - fullbordat den gammaltestamentliga lagen och de gammaltestamentliga straffskalorna skall därför ej gälla utan det är nåd och förlåtelse som är gällande. I GT, 3 Mos 20:13, stadgas dödsstraff för homosexuell utövning.

 

Spridning av HIV och AIDS

Liljeströms uppfattning vad avser spridning av HIV sammanfaller med en allmän uppfattning, omfattad av exempelvis Socialstyrelsen - eller har i vart fall har varit före utvecklingen i Afrika - att HIV-smittspridning främst skett genom homosexuella kontakter, bl a skriver professorn i straffrätt Madelene Leijonhufvud i boken HIV-smitta, Straff och skadeståndsansvar. följande:

"Den utan jämförelse vanligaste spridningsvägen för HIV är sexuella kontakter. Graden av risk för överföring varierar mellan olika typer av sådana kontakter. Anala samlag är farligare än vaginala, och orala samlag anses i riskhänseende ligga mellan dessa två. … Homosexuella kontakter mellan män innebär relativt högre risk än andra sexuella kontakter. Utvecklingen av HIV - smitta bland homosexuella män illustrerar klart detta förhållande."

Denna uppfattning framgår vidare av i hovrätten åberopad TV dokumentär, TV 4, samt nyhetsinslag i SR P 1 morgon 2005-03-30 med kommentar av Pehr-Olov Persson, överläkare vid HIV-mottagningen vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, varför denna uppfattning inte är förbehållen Liljeström. (Persson skriver även härom i SvD Brännpunkt 2005-02-21)

Denna uppfattning ligger vidare till grund för såväl stiftande av lag (1987:375) om förbud mot s.k. bastuklubbar och andra liknande verksamheter, vilken numera dock är upphävd, SFS 2004:177), samt socialstyrelsen utfärdat direktiv SOSFS 2001:2 enligt vilken en man som har haft sexuellt umgänge, analt eller oralt, med en annan man inte får accepteras som blodgivare.

 

Inlägg på hemsidan

När det kom en gäst till hemsidans samtalsforum som inte hade uppfattat den nytestamentliga ordningen har Liljeström sett en möjlighet att belysa detta. Liljeström önskade visa att han i praktisk handling tog avstånd från dödsönskningar mot homosexuella och därmed gamla testamentets synsätt. Med anledning härav fick inlägget stå kvar och Liljeström bemötte desamma utifrån vad som anförts d v s vad Jesus sa till äktenskapsbryterskan: "Du är fri att gå, men synda inte mer..." (Joh. 8 kap)

Det bestrides att detta skulle vara medhjälp till hets mot folkgrupp och det är att notera att för sådant fall är gärningsmannen Karl-Göran Bottwyk, Nygatan 58, 931 30 Skellefteå inte åtalad.

Vad gäller de egna tilläggens verifierbarhet och ordvalet kan det dock knappast vara mera långtgående än de bibeltexter vilka är relevanta i sammanhanget när det avser Bottwyks inlägg gamla testamentets språkbruk och uttryckssätt. En rätt till bibeltrogen förkunnelse får anses innefatta en möjlighet att även med egna ord utlägga och tolka bibeln så länge framställningen anknyter till dess budskap. Häri ligger att även åsikter som för närvarande är främmande för flertalet medborgare eller till och med provocerande får framföras.

Jämför härvid gamla testamentets texter i Ester 8 kap vers 7: "… och själv har han blivit upphängd på en påle, därför att…", och Josua 8 kap vers 29: "Och kungen i Ai lät han hänga upp på en påle, där han fick hänga ända till aftonen. Men när solen gick ned, tog man på Josuas befallning ned hans döda kropp från pålen och kastade den vid ingången till stadsporten…".

Här är att notera att Bottwyks ord och ej minst ordval anknyter till det gammaltestamentliga språkbruket - vilken är av intresse när det sker i denna kontext - medan Liljeström betonar nya testamentet och dess budskap i ett missionerande syfte med slutmål enligt ovan.

 

Bottwyks utsaga

Det finns skäl att uppmärksamma att utsagan ej innefattar att homosexuella skall dödas. Bottwyks utsaga vänder sig ej mot människor med vissa egenskaper eller med någon viss angiven läggning - eller grupper härav - utan människor som utför vissa angivna handlingar - sodomitiska handlingar, vilka kan utföras av såväl heterosexuell- som homosexuell "läggning".

Sodomi är enligt NE en äldre benämning på sexuella handlingar vilka efter religiösa, sociala och juridiska normer ansågs vara "mot naturen". Oftast åsyftande orala eller anala samlag och samlag med djur. Ordet är bildat av namnet på den bibliska staden Sodom, i närheten av Döda havet. (1 Mos 19).

Utsagan riktar sig inte mot en grupp av personer utan mot utövande av visst beteende vilken ej omfattas av en kollektivt bestämd grupp och utgör ingen "hate speech".

Under alla förhållanden har inte missaktning av någon grupp omfattats av Liljeströms uppsåt och ej heller av oaktsamhet.

 

Gärningsman och medhjälp därtill m. m.

För det fall Bottwyks utsaga utgör gärningsmannaskap för hets mot folkgrupp skall för att Liljeström skall kunna dömas för medhjälp han såsom en första förutsättning ha kunnat dömas för gärningsmannaskap för det fall han själv hade lämnat yttrandet. Med hänvisning till det s k Åke Greenfallet skull han inte det och då skall han ej heller kunna dömas för medhjälp härtill, i vart fall inte när det skett i denna kontext med redovisat syfte vilket är väl förenligt med demokratiska motiv och ett uttryck för såväl yttrandefriheten som religionsfriheten.

Skulle Liljeström som ej delar Bottwyks framförda åsikt utan - i yttrandefrihetens anda och bakomliggande syften såsom garant för demokratin - ger uttryck för dess motsats dömas till medhjälp till brott? Härvid bör vidare uttalandena ses i hela sitt sammanhang vilket i vart fall innefattar den del vilken benämns Sodomi, och genom Liljeströms bemötande kan ej rimligen kränkningsgraden, under några förhållanden, vara sådan att den står över intresset av en fri debatt och utövande av religionsfriheten.

Att såsom här är fallet diskutera religiösa urkunder - gamla- ./. nya testamentet faller inte inom det straffbara området. Detsamma gäller diskussion om olika livsstilar och livsåskådningar som här är ifråga. Yttrandefriheten begagnas inte med avsikt att främja ideologier som strider mot grundtankarna i europakonventionen

I detta fall skall vid en prövning av proportionaliteten göras en bedömning av omständigheterna i förhållande till ändamålet och skälen för samtalen, vilka är relevanta och tillräckliga i förhållande till hemsidan i sin helhet innefattande ett missionerande syfte. Under alla förhållanden kan ett inlägg med avståndstagande inte anses har främjat annans brottsliga gärning med råd och dåd. En underlåtenhet kan ej - särkilt med beaktande av de subjektiva rekvisiten - anses omfatta ett straffrättsligt ansvar för medhjälp. Ej heller kan det anses vara UPPENBART att aktuella inlägg skulle vara av sådan art att de omfattas av en kriminaliserad gärning. Det kan ej krävas att Liljeström skall behöva begränsa den fria debatten genom att ta ställning till svåra juridiska gränsdragningsproblem. Hade det varit straffbart om han själv givit uttryck för motsvarande inställning ?

Delen vilken benämns Sodomi jämte ovan angivna TV inslag och Radioinslag vilka ingick i sakframställningen i hovrätten åberopas och bilägges å CD skiva till styrkande av att diskussionen är saklig och vederhäftig.

Ett bifall till åtalet såvitt nu är ifråga skulle innebära en enligt Europakonventionen oproportionerlig inskränkning av rätten att framföra kritiska åsikter mot ett beteende och livsstil. Yttrandefriheten är en positiv opinionsfrihet där begränsningar inte skall göras mer omfattande än vad ändamålet kräver.

Begreppet "saklig och vederhäftig" innebär att frågeställningen som domstolen vid avgörande av kränkningsgraden skall avgöra är frågor av typ:

biologi: Är homosexualitet genetiskt betingat ?

sociologi och psykologi: Är homosexualitet förvärvad ?

exegetik: Hur förhåller sig Gamla testamentet till Nya testamentet ?

o s v. Frågor vilka självklart måste diskuteras och debatteras - hett och livligt - men skall de avgöras av domstol är en retorisk fråga som inställer sig - är det lämpligt ? Är det inte frågor vilka skall prövas i ett öppet samtal och som skall undersökas av den fria forskningen. I en fri demokrati måste alla perspektiv och påståenden kunna öppet analyseras och sedan fritt kritiseras, korrigeras och kompletteras och härigenom ges var och en frihet att bilda sin egen uppfattning och dra egna slutsatser - utan inblandning av rättsväsendet eller staten. Här är ej fråga om uppmaning till uppvigling eller uppmaning till våld mot grupp. Ett fritt samhälle innebär att alla - oberoende av övertygelse, läggning och grupptillhörighet - måste vara beredda att tåla långtgående - även smärtsam, dock ej fysisk - kritik av de egna åsikterna och den egna livsstilen. Endast så kan ett öppet samhälle bevaras.

 

Missaktning

Det är sant att varje människa är lika mycket värd - människovärdet graderas inte utifrån ras, religion, ekonomi, nationalitet, sexuell läggning, ålder, kön och så vidare. Men innebär det att de har samma rättigheter? Nej rättigheter och skyldigheter varierar och ställs mot varandra - utan att någon fördenskull är mindre värd.

Olika människor kommer att behandlas olika i olika situationer, men det behöver inte betyda att människovärdet kränkts eller att de mänskliga fri- och rättigheterna sätts ur spel eller att det är uttryck för en missaktning av personen eller gruppen. Lagen drabbar människor olika. Men häri ligger ingen värdering i vem som är bättre människa eller mer värd - ingen missaktning. Lagen påverkar oss olika men det behöver inte innebära att lagarna är orättvisa eller strider mot principen om allas likhet inför lagen. Lagar begränsar och drabbar oss olika, barn som vuxna, hetero- och homosexuella - men vi är alla värdefulla. Det demokratiska samhällets sårbarhet och styrka ligger i den allmänna och fria debatten.

 

YRKANDE

Liljeström yrkar att högsta domstolen ogillar åtalet och meddelar en frikännande dom.

 

Handläggning

Liljeström hemställer om att högsta domstolen avgör målet efter huvudförhandling. Det är av vikt rätten ges möjlighet att bedöma Liljetröms syften och avsikter samt ges ett gott underlag för bedömningen av de subjektiva rekvisiten, detta ej minst mot bakgrund av att i högsta domstolen är betoning å - till skillnad från förhandling i tingsrätt och hovrätt - ej primärt Liljeströms handlande utan dennes underlåtenhet.

 

----------------------------------

 

Min huvudman har valt att separat inge skrivelse i målet.

 

Göteborg 2007-02-02

Arne Woxlin

 

CD inkluderande huvudmannens skrivelse bilägges